Så står sig spiraltrappan efter 50 år i verkligheten

Hållbarhet handlar inte enbart om materialval, utan också om hur en konstruktion fungerar på lång sikt; livslängd, underhållsbehov och förmåga att behålla sin funktion. Vad händer med en spiraltrappa efter 50 år i bruk? Äldre trappor i svenska byggnader visar vad som faktiskt håller över tid – och varför.

Spiraltrappor har funnits sedan medeltiden, då de byggdes av sten i borgar och torn. Med industrialiseringen började de tillverkas i järn och stål. Även om material och tillverkningsmetoder har utvecklats med tiden är principen densamma: en centrumpelare som bär konstruktionen och fördelar belastningen jämnt. Det är en av anledningarna till att spiraltrappor kan fungera i decennier. Men det är inte bara konstruktionen som avgör trappans livslängd, utan också hur väl den står emot tidens påverkan. Livslängden påverkas bland annat av väder, fukt och slitage.

Welands spiraltrappor varmförzinkas, en av de mest effektiva metoderna för att skydda stål mot korrosion. När stålet doppas i smält zink bildas ett skyddande lager som blir en del av materialet. Zinklagret fortsätter att skydda stålet även vid mindre repor och skador, vilket ger ett självläkande korrosionsskydd. Resultatet är en trappa som i många fall står i decennier utan behov av underhåll, med en låg livslängdskostnad jämfört med andra korrosionsskydd.

50 år i bruk
Ett tydligt exempel på hur konstruktion och varmförzinkning står sig över tid är Tegnértornet utanför Gränna, även kallat Skogstornet. Tornet är 27 meter högt och erbjuder utsikt över fyra landskap. Men man får jobba lite för utsikten, spiraltrappan upp till tornet har 144 steg. Tornet uppfördes 1971 på initiativ av journalisten och idrottsprofilen Torsten Tegnér. Mer än 50 år senare är trappan fortfarande i bruk och har stått emot väder, skiftande temperaturer och tusentals besökare.

Ett annat exempel finns i den tidigare bryggeribyggnaden vid Nissan i Halmstad, som senare byggts om till kulturskola. Här har spiraltrappan gått från att vara en del av en industrimiljö till att användas i en offentlig verksamhet, utan att förlora sin funktion. Liknande exempel finns runt om i landet, från industrianläggningar till offentliga miljöer, där spiraltrappor installerade på 70- och 80-talet fortfarande används dagligen.

För arkitekter, fastighetsägare och projektörer handlar det inte bara om hur länge en lösning håller, utan också om vad den kostar under sin livslängd. En konstruktion som fungerar i 50 år utan större åtgärder innebär lägre kostnader, färre driftstopp och mindre behov av utbyte. Även efter decennier av användning kan materialet få nytt liv. Stålet kan smältas ned och återvinnas till nya produkter, vilket gör varmförzinkade spiraltrappor till en långsiktig lösning även ur ett cirkulärt perspektiv.

Publicerad: 2026-05-28