Med tillgänglighet i centrum

När det gäller tillgänglighet är det lätt att bara tänka rullstolar och ramper. I Halmstads kommun pratar man om universell utformning och sätter tillgänglighet i ett bredare perspektiv för att ta hänsyn till människors olika behov och bygga en attraktiv kommun.

I stadsmiljön finns det många hinder som kan begränsa tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. Det kan handla om nivåskillnader men också om gångstråk som är svåra att orientera sig längs för personer med synnedsättning. Att tillgänglighet handlar om att ta hänsyn till många olika behov blir tydligt när man pratar med Urszula Hansson, kommunråd i Halmstad.

Funktionsrättsrådet 
Urszula är ordförande i samhällsbyggnadsutskottet och i kommunens funktionsrättsråd. I rådet sitter både politiker och representanter från olika funktionsrättsorganisationer. Rådet fungerar som en remissinstans i olika kommunala processer och ger ett formellt yttrande kring funktionsrättsfrågorna när en skola eller ett nytt bostadskvarter planeras. På sikt ska även ett ungdomsråd inrättas för att ge unga större möjlighet att påverka frågor som rör deras vardag och närmiljö. I skolan handlar tillgänglighet också om hur miljöerna utformas invändigt. Som att skapa lugna utrymmen där elever kan koncentrera sig och få likvärdiga förutsättningar att ta till sig undervisningen.

Universell utformning
All offentlig verksamhet i Sverige följer FN:s konvention som säger att alla med funktions- nedsättning har rätt att leva ett självständigt liv och delta i samhället på lika villkor. Det betyder att byggnader och lokaler med kommunal verksamhet behöver vara tillgänglighetsanpassade. Begreppet universell utformning förklarar Urszula som att man redan från början skapar miljöer som fungerar för så många som möjligt, oavsett behov och förutsättningar.
– När en tillgänglig miljö smälter in naturligt är det inget man direkt tänker på. Man upplever bara att miljön fungerar utan att nödvändigtvis kunna sätta fingret på varför. Det blir inte bara en lösning för personer med funktionsnedsättning utan gynnar hela stadsmiljön som blir tryggare, mer barnvänlig och jämställd, menar Urszula.

Tillgänglighet i alla miljöer
Vid nybyggnation finns tydliga krav på tillgänglighet i plan- och bygglagen (PBL). Att tillgänglighetsanpassa befintliga byggnader kan däremot vara svårare, särskilt om byggnaden har ett kulturhistoriskt värde som behöver bevaras. Tillgängligheten måste fungera även när en byggnad inte är permanent. Ibland behövs tillfälliga lösningar som skolpaviljonger när elevantalet i kommunen ökar. Ett exempel på detta är Slottsjordsskolan Skepparen, en lågstadieskola där kommunen byggt tillfälliga paviljonger som utrustats med handikappramper och trappor från Weland. Ramperna byggs upp av lagerkomponenter som gör dem enkla att montera, anpassa och komplettera. De kan också demonteras och flyttas till en annan plats, vilket är en fördel vid exempelvis tillfälliga skollokaler

Att skapa tillgängliga miljöer handlar inte bara om att uppfylla lagkrav. Lösningarna behöver också fungera i praktiken och passa in i den omgivande miljön. Så vilka faktorer väger tyngst när kommunen ska välja en tillgänglighetslösning?
– Helst ska det ju vara multifunktionellt; tillgängligt, snyggt och miljövänligt. Det är ofta det som är utmaningen. Men samtidigt får tillgängligheten trumfa allt, den är ju viktigast i detta fall och även lagstadgad, säger Urszula.

Publicerad: 2026-11-19

Slottsjordsskolan Skepparen

Urszula Hansson, kommunråd i Halmstad